The inner Terrorist.

Today I read the headline of an article that said that “terrorism is not a psychological disease.” Ok, but it’s not a very healthy psyche that rests in someone able to commit these crimes on the other hand now is it? So what is the deal with wanting to use the word terrorism for certain forms of crimes? There has to be something driving this want instead of saying that it’s a mentally unstable person that is able to commit these crimes.

The funny thing, even though it’s anything but, is that when we hear about a crime being committed and we hear that it’s a terrorist attack there is something comforting in that even though that might sound contradicting, controversial and even wrong or absurd to your ears.

When we hear that it’s terrorism we can rest in our seats and see that as being the obvious wrong and I’m on the other side, which is then even more highlighted as it being the “right”. But is it right? Is our society a “right” society? Could it be that our drive to label something as it being terrorism is a way for us to be blinded to the possible reality that the way we live our lives might not be true?

And to take it even further could it be that the way we live our lives in society is actually fuelling these forms of behaviours? This would be a very hard one to swallow but it’s far from incomprehensible.

The rates of illness and disease are rampaging beyond any form of control and this is something that should be much more alarming than the now very strong focus on terrorism. Terrorism as we call it is totally inhumane and we know it, but more than four people are killing themselves in Sweden everyday. Isn’t that a form of terrorism we should also acknowledge? What form of inner terrorism is happening in someone that eventually choses to take their own life? What society nurtures this form of behaviour? It cannot certainly be a healthy one.

I think we need to start opening our eyes to what is actually going on around us and not get caught in the merry go round of looking outside of ourselves when there is a strong call for us to look within to what is going on in there. The cancer rates amongst lots of other illnesses are calling for us to listen up, not looking outside for answers. There is a lot going on inside of us and it could actually be that there is a form of terrorism already happening inside our selves that goes undetected and undiagnosed while we focus on what is going on on the outside.

Om Rädselpropaganda & Mediers Ansvar

När vi läser artiklar och dess rubriker kan vi börja inse hur lätt det är för medierna att spela oss exakt dit de vill ha oss. Den senaste tiden har jag läst mycket om “Ryssen”, hur de vill ge sken av att vi kommer kanske inom någon överskådlig framtid eventuellt att bli invaderade av Ryssland, as if. Rädsla är det farligaste som finns. När vi är rädda sätter vi upp vår guard, redo att försvara oss eller anfalla. I detta tillstånd är vi inkapabla att utvecklas så egentligen behöver det inte bli krig. Pudra oss med lite rädsla och vi kommer att gå kutryggade resten av livet – rädda och mindre benägna att vara öppna mot andra. Vi håller oss till “our kind”, stänger in oss, börjar se människor som oss och dem. Och i förlängningen är det precis detta förspel som leder till fysiska och väpnade konflikter vilket gör det så viktigt att vi är skarpsynta med vad som matas oss från medierna. Med detta som på fatet, har vi låtit oss bli påverkade eller tror vi att vi är opåverkade? Well, hur ser det ut i Sverige idag? Vilka partier röstar vi på? Är det en reflektion av människor som är fria och orädda? Nope, rädslan har nått i princip alla partier förutom kanske Feminististk Initiativ som verkar stå fast vid sin syn på att vi alla är lika. Majoriteten verkar ha smittats av rädslan och böjer och bänder på sina värderingar så de passar opinionen så att de inte skall tappa röster. Stå istället för det ni tror på och om vi väljare inte är redo för det so be it. Då vet vi i alla fall var ni står och om vi ändrar oss så vet vi var ni finns. Dessa partier finns inte idag, kanske förutom ett som jag nämnde. Så stäng inte in er själva utan fortsätt vara öppna. Låt er inte påverkas av de vansinnesdåd som sker runtom i världen. De är specifikt designade att få oss att tappa gnistan och gör vi det har de uppnått sina mål. Se det för vad det är men stäng inte igen portarna mot andra människor, det är det värsta som kan hända, då har de verkligen vunnit. Vi måste bli lite mer medvetna om vad som sker och inte bara läsa löpsedlarna och förfasas. Rädsle propagandan är inte ny, den har funnits länge och är väl känd – och de som håller i trådarna vet exakt hur de kan manipulera massan dit de vill. Så observera vad som händer, känn efter vad som händer och bli inte indragen i den emotionella turbulensen, det är precis vad de vill.

Relaterad Läsning
Refugees