Alkoholens Verkningar

Det karakteristiska ljudet när någon knäpper en öl känner vi alla igen. För vissa är det en stunds avkoppling. Kanske någon slags belöning för en veckas slit. För många andra är det början på ett helvete. En pappa som snart inte kommer att vara sig själv. En pappa man känner sig rädd för. En pappa som kanske kommer att slå. Han har aldrig gjort det men det känns som om han skulle kunna det. Det läskigaste är att pappa inte känns som pappa längre. Och det räcker med en öl. Ölen går in och tar över det utrymme som en gång var pappa. Continue reading

Orden Bortom Orden

Har ni varit med om att någon säger något men samtidigt säger någonting annat? Det är som att orden som sägs förkläder någonting annat som egentligen sägs. Säkerligen har de flesta upplevs detta. Frågan är dock: Ställer vi de människorna till svars för vad det är de (inte) säger, fast faktiskt säger? Ok vissa är kanske inte ens medvetna om att de läcker ut sig saker bortom orden, men det gör dem inte mindre ansvariga för vad de läcker ut, eller hur. För vi blir mer påverkade av de osagda än det sagda. Continue reading

The inner Terrorist.

Today I read the headline of an article that said that “terrorism is not a psychological disease.” Ok, but it’s not a very healthy psyche that rests in someone able to commit these crimes on the other hand now is it? So what is the deal with wanting to use the word terrorism for certain forms of crimes? There has to be something driving this want instead of saying that it’s a mentally unstable person that is able to commit these crimes.

The funny thing, even though it’s anything but, is that when we hear about a crime being committed and we hear that it’s a terrorist attack there is something comforting in that even though that might sound contradicting, controversial and even wrong or absurd to your ears.

Continue reading

Jag hatar att ha rätt.

Ja ni hörde rätt, jag hatar att ha rätt.

Finns det något som bättre tar död på en kärleksfull kontakt med en annan människa än viljan att ha rätt?

Det kan vara med en partner eller en kompis, det spelar ingen roll.

Ni vet, när båda bara vet att de har rätt!

Jag vet inte vilka erfarenheter ni har men de senaste gångerna det har hänt mig har jag bara känt en sån obeskrivligt obehaglig känsla. Man går in som i ett tillstånd av besatthet, där att ha rätt är det enda som är viktigt. Nästan maniskt. Och all kontakt med den andre personen försvinner. Det blir bara kallt och dött. Därför har jag ändrat strategi. När det händer nu så tar jag en paus, låter den där viljan att gå in i en faktabattle gå över, och sen kan jag komma tillbaka till att känna den där varma kontakten med den andra personen. Totalt värt det!